För en allergisk person är det naturligtvis viktigt att undvika kontakt med de ämnen man är allergisk mot. Även för icke-allergiska astmatiker är det viktigt att vidta alla möjliga miljö- och livsstilsförändringar som krävs. Tobaksrökning ska absolut undvikas.

Läkemedel har en stor och viktig roll i astmabehandlingen. Underhållsbehandlingen av astma har på senare årtionden förbättrats avsevärt och de flesta astmatiker uppnår i dag god kontroll över sin sjukdom.

De vanligast använda preparaten är lokalverkande kortison som inandas med hjälp av en inhalator (så kallade inhalationssteroider) och luftrörsvidgande läkemedel (så kallade ß2-agonister) som också inhaleras.

Vid lättare besvär kan luftrörsvidgande läkemedel kortvarigt användas enbart i samband med besvär.

Huvuddelen av astmatikerna behöver emellertid inhalationssteroider och om dessa inte ger tillfredsställande effekt kombinerar man vanligtvis med inhalation av långverkande  ß2-agonist.

I samband med uttalade försämringsepisoder, eller vid svårare fall när ovanstående behandling inte är tillräcklig, kan kortison i tablettform behöva ges. Detta har ofta en god effekt mot astmabesvären, oavsett om de är orsakade av allergi eller inte. Denna behandling medför dock risk för en rad oönskade biverkningar, i synnerhet om den fortgår längre tid eller upprepas ofta.

Ett alternativ vid svår allergisk astma som inte blir välkontrollerad trots högsta möjliga dos av inhalationssteroid och ß2-agonist, samt eventuell ytterligare tilläggsbehandling, kan vara tillägg av preparat som blockerar kroppens egna IgE-antikroppar och därmed blockerar den allergiska inflammationens uppkomst.