Faktagranskat av professor Bengt Simonsson, Verksamhetsområde Hematologi, Akademiska sjukhuset; Uppsala 2008-10-11.
 
Några fakta om leukemi
Leukemi är ett samlingsnamn för en grupp närbesläktade cancersjukdomar, som kan härledas till de blodbildande cellerna i benmärgen. Vid leukemi bryter de normala styrmekanismerna samman och benmärgen bildar i stället stora mängder onormala celler.
Den celltyp som tar överhanden är nästan alltid någon av de vita blodkropparna. Genom sin hastiga tillväxt tränger leukemicellerna oftast undan den normala benmärgen och väller ut i blodet och olika organ.
Det finns många typer av leukemier. Man kan grovt dela in dem i akuta och kroniska.

• Akuta - utvecklingen av cellen har avstannat i ett tidigt skede. Dessa former av leukemi har ofta ett mycket snabbt och dramatiskt förlopp.
• Kroniska - den sjuka cellen är mer utmognad och bibehåller normala blodcellsfunktioner. Dessa former av leukemi har i allmänhet ett betydligt långsammare förlopp

Kronisk myeloisk leukemi (KML)
KML är en form av kronisk leukemi, där benmärgen producerar för många mogna vita blodkroppar, vilket leder ett överskott i blodet. Symtomen på sjukdomen kan vara obefintliga eller ganska diffusa och upptäcks ofta av en slump i samband med hälsoundersökning. Vanliga symtom kan vara trötthet, avmagring, svettningar, ömhet i skelett och kanske feber.

Varje år insjuknar i Sverige cirka 100 personer i KML. De flesta som drabbas är omkring 60 år då diagnosen ställs. Orsaken till sjukdomen är okänd men yttre faktorer som joniserande strålning kan ha betydelse.
 
Patienter med KML kan under lång tid leva utan sjukdomssymtom. Om patienten inte får adekvat behandling  så övergår dock sjukdomen efter några år i en accelererad fas, vilken i sin tur inom några månader utvecklas till en akut och mycket svårbehandlad fas.