Fakta

Multipelt myelom är en typ av blodcancer där omogna plasmaceller förökar sig okontrollerat i benmärgen, bildar myelom och tränger undan andra blodbildande celler. Detta kan orsaka blodbrist, infektioner och nedbrytning av benvävnad. Plasmaceller är en typ av vita blodkroppar vars normala funktion är att delta i kroppens immunförsvar och producera antikroppar (immunglobuliner) som skyddar mot infektioner. Vid myelomatos börjar antalet plasmaceller öka okontrollerat och produktionen av en avvikande antikropp, som kallas M-komponent, sker. Myelomcellerna konkurrerar ut de normala cellerna i benmärgen, något som gör att det inte kan produceras lika många friska antikroppar och blodkroppar som tidigare. Myelomcancertumörerna växer och sprider sig till olika delar av kroppen. Därför kallas myelomatos ofta för multipelt myelom.

Man känner inte till orsaken till sjukdomen. Man vet att det sker någon form av förändring i plasmacellens arvsmassa (DNA), vilken leder till att den delar sig okontrollerat och utvecklas till en cancercell. Det är oklart varför detta sker. Man har upptäckt vissa kopplingar mellan sjukdomen och strålning och vissa kemikalier, som ogräs- och insektsdödande medel, nedsatt immunförsvar eller virusinfektioner, men något slutgiltigt samband har inte fastställts. Multipelt myelom är idag obotligt.