Novartis worldwide | kontakta oss | kontakta webmaster | hjälp

 

 

 

 

Behandlingsområden

Behandlingsområden

MS (Multipel skleros)

Vad är MS?
Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg, dvs. det centrala nervsystemet. Det är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Vid MS reagerar kroppens immunceller mot ett ämne i centrala nervsystemet som heter myelin. Myelin ligger lindat runt nervtrådarna och fungerar som en slags isolering som är viktig för att nervsignalerna ska fortskrida i snabb takt utan att störas på vägen. Den inflammation som uppstår när immunförsvaret angriper vävnaden kan leda till ärrbildning, som får till följd att nervsignaler inte kan överföras som vanligt mellan hjärnan och resten av kroppen. De symtom som då uppstår har väldigt olika karaktär beroende på var i hjärnan eller ryggmärgen som inflammation och ärr är belägna.

I ett tidigt skede av sjukdomen är det vanligt att man får känselbortfall, problem med gång och balans och påverkan på synen. Med tiden kan man drabbas av fler symtom som exempelvis svårigheter med att styra tömning av urinblåsan, trötthet och stelhet i musklerna. Vilka besvär man får, hur svåra de är samt hur ofta de uppträder skiljer sig från person till person. Sjukdomsnamnet multipel skleros betyder egentligen många ärrhärdar och myntades i mitten av 1800-talet. Namnet kommer av de många ärr som man vid undersökning av avlidna upptäckte i hjärna och ryggmärg.

Multipel skleros


Olika sjukdomsbilder
För 80-90 procent av patienterna börjar sjukdomen med att uppträda i skov, dvs. man har periodvisa besvär. Ett skov kan innebära att tidigare symtom förvärras och/eller att det uppstår nya symtom. I genomsnitt har man ½-1 skov/år. Skoven varar i minst 1-2 dygn, ofta under dagar-veckor. Vanligen varar skoven i mindre än 2 månader. Mellan skoven kan man vara relativt besvärsfri men med tiden kan symtom från ett skov kvarstå även under de mer besvärsfria perioderna. Man får så kallade restsymtom. Det beror på att det bildats ärr där inflammationen suttit. Den skovvisa formen av MS som beskrivs ovan kallas för Relapsing-Remitting MS (RRMS).

10-20 procent av patienterna har inte den skovvisa sjukdomsbilden. Istället blir patienten gradvis förvärrad i sina symtom, den s.k. Primär-Progressiva formen av MS (PPMS).

De flesta som initialt har den skovvisa formen av MS (RRMS) kommer med tiden att övergå i en Sekundär-Progressiv MS (SPMS), som innebär en gradvis ökad funktionsförlust.

Förekomst?
I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga människor. Varje år insjuknar ca 5 personer/100 000 invånare i MS. I dag finns det 12 000–15 000 MS-sjuka i Sverige. De flesta insjuknar mellan 10–60 års ålder (vanligtvis 20–40 år) och kvinnor drabbas i dubbelt så hög utsträckning som män.

Varför får man MS?
Orsaken till att vissa personer drabbas av MS är inte helt klarlagd. Det har dock visats att både genetiska och omgivande faktorer har betydelse för utveckling av MS. Många av de gener som är associerade med ökad risk för att utveckla MS har viktiga roller i immunförsvaret. Man tror att risken att drabbas av MS styrs av en kombination av vilka ”riskgener” man har och om man har genomgått vissa typer av infektioner.

Läs mer om MS:
Boken Multipel skleros av Jan Fagius, Oluf Andersen, Jan Hillert, Tomas Olsson och Magnhild Sandberg. (Karolinska Institutet University Press, 2007, ISBN 978-91-85565-10-8)

 

Uppdaterat 3 Juni, 2013

Upp

MSliv.se

Läs mer om MS på MSliv.se

På MSliv.se har vi samlat information kring sjukdomen och vardagens praktiska detaljer för personer med multipel skleros (MS) och anhöriga.

När jag fick MS

När jag fick MS

När jag fick MS handlade det inte om mig, det handlade om oss.

"- Du vet att jag finns här sa han, samtidigt som jag öste ilska över honom"

Frågor om våra läkemedel?

Frågor om våra läkemedel?

Kontakta vår avdelning för medicinsk information!
08-732 32 00

Telefontider:
09.00 - 15.00