Diovan

Indikationer
- Hypertoni
Behandling av essentiell hypertoni.
- Nyligen genomgången hjärtinfarkt
Behandling av kliniskt stabila patienter med symtomatisk hjärtsvikt eller asymtomatisk systolisk vänsterkammardysfunktion efter nyligen (12 timmar–10 dagar) genomgången hjärtinfarkt.
- Hjärtsvikt
Behandling av hjärtsvikt när ACE-hämmare inte kan användas eller som tillägg till ACE-hämmare när betablockerare inte kan användas.

Effekt
Hypertoni
Hypertoni: Vid tillförsel av Diovan till patienter med hypertoni sker reduktion av blodtrycket utan att hjärtfrekvensen påverkas.

Efter oral administrering av engångsdos valsartan ses hos de flesta patienter en blodtryckssänkande effekt inom två timmar, som är maximal inom fyra till sex timmar. Effekten kvarstår i 24 timmar. Vid upprepad administrering uppnås maximal blodtryckssänkande effekt oavsett dos inom två till fyra veckor och denna bibehålls vid långtidsbehandling. Vid kombination med hydroklortiazid erhålls en signifikant ytterligare sänkning av blodtrycket.

Plötsligt avbrott i behandlingen medför ej någon rekyleffekt ("reboundfenomen") eller andra oönskade verkningar.

Hjärtsvikt
Hjärtsvikt: Val-HeFT var en randomiserad, kontrollerad, multinationell klinisk studie med valsartan i jämförelse med placebo med avseende på morbiditet och mortalitet hos 5 010 hjärtsviktspatienter enligt NYHA-klass II (62 %), III (36 %) och IV (2 %) med LVEF < 40 procent och intern, diastolisk vänsterkammardiameter (LVIDD) > 2,9 cm/m2, som behandlades på sedvanligt sätt. Normal behandling omfattade ACE-hämmare (93 %), diuretika (86 %), digoxin (67 %) och betablockerare (36 %). Uppföljningstiden var i medeltal nästan två år. Den dagliga medeldosen Diovan var 254 mg i Val-HeFT. Studien hade två primära effektmått: totalmortalitet (tid till dödsfall) och hjärtsviktssjukdom (tid till första sjukdomshändelse) definierad som dödsfall, plötslig död med återupplivning, sjukhusinläggning för hjärtsvikt eller intravenös tillförsel av inotropa eller vasodilaterande läkemedel under fyra timmar eller mer utan sjukhusinläggning.

Totalmortalitet var likartad mellan valsartan- och placebogrupperna. Morbiditet reducerades signifikant med 13,2 procent med valsartan jämfört med placebo (28,8 % jämfört med 32,1 %). Den huvudsakliga nyttan var en 27,5 procent reduktion av risken för tid till första sjukhusinläggning för hjärtsvikt (13,9 % jämfört med 18,5 %). Resultat som tycktes vara till fördel för placebo observerades hos de patienter som erhöll trippelkombinationen av ACE-hämmare, betablockerare och valsartan. Ytterligare studier som VALIANT, där mortaliteten inte ökade för dessa patienter, har emellertid minskat tveksamheten beträffande trippelkombinationen.

Nyttan var störst hos de patienter som inte behandlades med ACE-hämmare eller betablockerare. Hos de patienter som inte fick en ACE-hämmare, reducerades morbiditeten signifikant med 44 procent (24,9 % jämfört med 42,5 %) och risken för tid till första sjukhusinläggning för hjärtsvikt reducerades signifikant med 53 procent (13,0 % jämfört med 26,5 %) med valsartan jämfört med placebo.

Nyligen genomgången hjärtinfarkt
VALsartan In Acute myocardial iNfarcTion-studien (VALIANT) var en randomiserad, kontrollerad, multinationell, dubbelblindstudie med 14 703 patienter med akut hjärtinfarkt och tecken, symtom eller radiologiska bevis på hjärtsvikt och/eller systolisk vänsterkammardysfunktion (ejektionsfraktion ≤ 40 % med radionuklidventrikulografi eller ≤ 35 % med ekokardiografi eller vänsterkammarangiografi). Patienterna randomiserades inom tolv timmar till tio dagar efter debut av symtom på hjärtinfarkt till valsartan, kaptopril eller kombinationen av båda. Behandlingstiden var i medeltal två år.

Valsartan var lika effektivt som kaptopril att reducera total mortalitet efter hjärtinfarkt. Totalmortaliteten var lika i valsartan- (19,9 %), kaptopril- (19,5 %) och valsartan + kaptopril- (19,3 %) grupperna. Kombination av valsartan med kaptopril gav ingen ytterligare nytta jämfört med kaptopril ensamt. Det var ingen skillnad mellan valsartan och kaptopril i totalmortalitet baserat på ålder, kön, ras, basbehandling eller underliggande sjukdom. Valsartan förlängde också tiden till och reducerade effektivt kardiovaskulär mortalitet, sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt, ny hjärtinfarkt, återupplivning efter hjärtstillestånd och icke-dödlig stroke.

Verkningsmekanism
Diovan (valsartan) är en oralt aktiv, effektiv och specifik angiotensin II- (Ang II) receptorblockerare. Den verkar selektivt på receptorsubtypen AT1, som förmedlar de kända effekterna av angiotensin II. De ökade plasmanivåerna av Ang II efter AT1-receptorblockad med valsartan kan stimulera den oblockerade AT2-receptorn, vilket tycks motväga effekten av AT1-receptorn. Valsartan utövar ingen agonistisk aktivitet på AT1-receptorn och har ungefär 20 000 gånger större affinitet till AT1-receptorn än till AT2-receptorn.

Biverkningar
I kontrollerade kliniska studier hos patienter med hypertoni var den totala biverkningsincidensen jämförbar med placebogruppens. Biverkningsincidensen var inte relaterad till dosen eller behandlingstidens längd och hade heller inget samband med kön, ålder eller ras.

Säkerhetsprofilen för valsartan hos hjärtinfarktspatienter var i enlighet med läkemedlets farmakologiska egenskaper och vanligen relaterad till den underliggande sjukdomen.

Dosering
Diovan 80 mg
Diovan 160 mg
Diovan 320 mg
För titrering vid behandling av hjärtsvikt och postinfarktsvikt finns även
Diovan 40 mg

Förpackningar och priser
Diovan finns i förpackningsstorlekar med 28 tabletter respektive 98 tabletter
vid behandling av hypertoni i styrkorna 80 mg, 160 mg och 320 mg.
För titrering vid behandling av hjärtsvikt och postinfarktsvikt finns även
Diovan 40 mg i förpackningsstorlek med 14 tabletter respektive 28 tabletter.

Diovan (valsartan) Rx, F

För mer information se Diovan produktresumé (40mg-160mg: 2006-08-28)
(fass.se)

För mer information se Diovan produktresumé (320mg: 2007-09-11)
(fass.se)

 

Uppdaterat 6 April, 2010



 

Upp