Fakta
Astma är en mycket vanlig luftvägssjukdom, som föreligger hos cirka 8 procent av befolkningen. Oftast börjar astmabesvären i barndomen, men man kan drabbas av astma även i vuxen ålder.
Vid astma föreligger en inflammation i luftvägarna som bland annat medför svullnad av slemhinnorna, ökad slembildning och sammandragning av musklerna i luftvägsväggarna, vilket minskar dessas tvärsnittsyta. På grund av detta försvåras luftflödet i luftvägarna i samband med andningen och upplevs av den drabbade som andningsbesvär.
Astmans svårighetsgrad är mycket olika hos olika människor. Vissa personer har alltid mer eller mindre uttalade besvär, men oftast växlar graden av besvär i perioder.
Vissa personer har så gott som uteslutande besvär i vissa situationer, till exempel när de vistas i kall luft, anstränger sig fysiskt, inandas retande ämnen som cigarettrök eller i samband med förkylningar. Många människor har emellertid mer långdragna (kroniska) besvär, men även dessa brukar uppleva en ytterligare försämring i samband med till exempel förkylningar eller i kontakt med retande ämnen.
Allergisk astma
Många personer med astma är allergiska mot ämnen i omgivningen, vilket leder till inflammation i luftvägarna och därmed till astmabesvär. Man talar då om allergisk astma. Vanliga, luftburna ämnen som orsakar astma när de inandas är till exempel gräs- och björkpollen, mjäll från pälsdjur samt kvalster och mögel. Personer med allergisk astma försämras dock ofta även av andra orsaker, exempelvis förkylningar, precis som de med icke-allergisk astma.
Allergi
Allergi innebär att kroppen bildar så kallade antikroppar mot det ämne man är allergisk mot. Antikroppar är ämnen som utgör en normal del av vårt immunförsvar och har utvecklats för att skydda kroppen mot olika hot.
Vid allergi bildas antikroppar av så kallad IgE-typ (Immunoglobulin E, se nedan) mot naturligt förekommande ämnen, som i sig inte är skadliga för kroppen. Man kallar sådana ämnen för allergen och det kan vara exempelvis pollen eller olika ämnen från pälsdjur.
Varför vissa personer utvecklar antikroppar mot dessa ämnen är inte känt. När en allergrisk person kommer i kontakt med ett allergen som han eller hon har IgE-antikroppar mot, binder allergenet till dessa antikroppar. Detta utlöser en allergisk reaktion, där framför allt en celltyp som kallas mastceller aktiveras och släpper ut ämnen som leder till inflammation. Inflammationen ger upphov till olika typer av besvär i olika organ. I nässlemhinnan framkallas svullnad och ökad vätskeutsöndring, som medför nästäppa och snuva (hösnuva). I ögonens slemhinnor uppstår rodnad och klåda. I luftvägarna framkallas slemhinnesvullnad och sammandragning, det vill säga astma.