Fakta
Olika tumörer och blodcancer
Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer inte in i andra organ, sprider sig inte och kan jämföras med andra ofarliga knutor, som broskbildningar och vårtor. De behöver bara behandlas eller opereras om de blir så stora och/eller är så illa lokaliserade att de ställer till problem. En elakartad tumör kan däremot växa in i och skada angränsande vävnad. Den kan också sprida sig till andra delar av kroppen via blodet och lymfsystemet. Elakartade tumörer som inte behandlas i tid kan bli livshotande.
Vad är cancer?
Cancer är ett samlingsnamn för ett antal elakartade sjukdomar med olika förlopp. Gemensamt för cancersjukdomar är att regleringen av cellernas delning inte fungerar och istället sker okontrollerat.
I cellernas arvsmassa (DNA) finns ritningen för de proteiner cellen kan producera. En sådan ritning för ett protein kallas gen. I en cancercell har flera olika gener förändrats och ser inte längre ut som de gör i kroppens normala celler. Om en gen förändras, leder det till att det kan bildas både mer och mindre av det protein som genen är ritning för, eller så kan proteinet få en annan form. Vi säger att genen har muterat, något som ständigt sker i kroppens celler.
Det finns system i cellen som reparerar många mutationer, men i en del fall misslyckas det. I de flesta fall leder detta till att den muterade cellen dör och andra friska celler tar dess plats. Men det kan också hända att mutationen gör att cellen börjar dela sig okontrollerat, den har då blivit en cancercell. Immunförsvaret kan angripa och döda cancerceller, men ibland lyckas cancercellerna klara sig undan immunförsvaret och öka i antal. Om det sker med blodceller kan cancercellerna cirkulera direkt i blodomloppet på samma sätt som normala blodceller gör, men i de flesta andra fall ansamlas cancercellerna till en början på den plats där cancercellen bildades. En sådan ansamling är det som utgör en elakartad modertumör.
Förändringen från normal cell till påvisbar cancertumör kan ta flera år. Mutationer kan öka i frekvens till följd av radioaktiv strålning, solens UV-strålning, giftiga ämnen i tobak, vissa läkemedel och virus. Om mutationer ökar i antal ökar också risken att någon av dem skall leda till cancer. Ärftliga faktorer kan också öka risken för att mutationer uppstår, försämra cellens förmåga att reparera sig och påverka immunförsvarets förmåga att bekämpa cancerceller.
Vid cancer har skador uppstått i de gener som producerar proteiner med uppgift att reparera arvsmassan, stimulera eller hämma celltillväxt.
Orsaker och riskfaktorer
Idag vet vi mycket om orsakerna till cancer och i många fall känner vi till vilka gener som har skadats. Men vi förstår inte i detalj hur generna förändras och hur de påverkar varandra. Nästan alla cancerframkallande ämnen som är kända idag ökar risken för en viss typ eller några få typer av cancer; de orsakar sällan ett spektrum av olika cancerformer. Viktiga undantag från detta är tobak, arsenik och radioaktiv strålning, som kan kopplas till en rad olika cancersjukdomar. Precis som när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är ärftlighet en bidragande faktor. Det är därför viktigt att du informerar din läkare om någon i din släkt har haft cancer.
Den sista stora orsaken är åldrande. När vi blir äldre ökar risken för att cellerna ska skadas och förändra sitt delningsmönster. Generna muterar under hela livet men när man är yngre repareras skadorna av reparationsenzymer. I takt med att man åldras börjar dessa enzymer att fungera sämre och därför ansamlas DNA-skador. Detta kan bidra till att cancer uppstår.