Spridd bröstcancer

Spridd bröstcancer innebär att cancerceller från den ursprungliga tumören i bröstet har tagit sig till andra delar av kroppen. Där har cancercellerna bildat nya tumörer – metastaser. De nya tumörerna uppstår oftast i skelettet, levern eller lungorna.

Spridd bröstcancer kallas ibland för metastaserad bröstcancer (MBC), bröstcancer stadium IV eller kronisk cancer.

För vissa patienter utvecklas sjukdomen fort, medan andra kan leva många år med god livskvalitet trots att de har spridd bröstcancer. Det finns bromsmediciner som hjälper till att hålla sjukdomen i schack. Syftet är att minska metastaserna, bromsa tumörutvecklingen och förlänga livet. Det finns även behandlingar som lindrar smärta, illamående och andra sjukdomssymtom.

Stort informationsbehov hos kvinnor med spridd bröstcancer

En undersökning från 2010 bland 618 kvinnor med spridd bröstcancer i 13 länder visar att informationsbehovet är stort (1). Hela 96 procent av kvinnorna svarar att de vill ha information om olika behandlingar, 96 procent vill ha information om nya behandlingsmetoder och 89 procent vill ha information om kliniska studier.

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, har tagit fram en skrift som vänder sig till kvinnor med spridd bröstcancer och deras anhöriga. Den kan beställas kostnadsfritt via BROs webb.

Behandling av spridd bröstcancer

Eftersom det finns många olika typer av bröstcancer ser också behandlingen olika ut:

• Spridd hormonpositiv bröstcancer behandlas med antihormoner eller cytostatika, nu finns även en ny målinriktad behandling, mTOR-hämmare, som blockerar ett protein (mTOR) som används med antihormoner och som påverkar tillväxten av blodkärl i tumörer, men också ämnesomsättningen i cancerceller och deras möjligheter att dela sig.
• Spridd HER2-positiv bröstcancer – behandlas med cytostatika och målriktade behandlingar (antingen en antikropp eller en molekyl) som blockerar ett protein (HER2), som annars stimulerar cancercellens tillväxt.
• Spridd trippelnegativ bröstcancer behandlas i huvudsak med cytostatika.

Förutom läkemedel som riktar sig mot tumörerna kan kvinnor med spridd bröstcancer även få andra typer av behandlingar:

• Vid cytostatikabehandling var illamående och kräkningar tidigare vanligt. Numera finns det effektiva läkemedel mot illamående.
• Till smärtlindring används ofta olika morfinpreparat. Morfin lindrar smärta mycket effektivt för de allra flesta. Men nästan alla drabbas av förstoppning. Därför kombineras morfin nästan alltid med laxerande medel.
• Vid skelettmetastaser används bisfosfonater för att stärka skelettet och minska smärtan.
• Vid metastaser i skelettet kan även strålning användas för att åstadkomma smärtlindring.
• Operation kan också bli aktuellt när tumören har spridit sig till skelettet, syftet är då att stabilisera skelettet och motverka frakturer (benbrott).

Att pröva helt nya behandlingar

Fyra av tio kvinnor (39 procent) med bröstcancer är intresserade av att delta i kliniska studier för att pröva nya behandlingar om de blir tillfrågade. Nästan lika många (37 procent) skulle vilja ha mer information om aktuella studier så att de kan ta ställning. Det visar en svensk undersökning bland närmare 5 000 svenska kvinnor, som Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation genomförde 2007.

Det finns inga bra svenska register över pågående studier inom bröstcancervården. Men den som är intresserad bör ställa frågor till sin läkare – det kanske finns en passande studie på det egna sjukhuset, eller på något annat sjukhus i Sverige. Om en person uppfyller kriterierna för att delta i en viss studie kan hon/han begära att få komma till det sjukhus som genomför studien.

Komplementär behandling vid spridd bröstcancer

I begreppet ingår bland annat akupunktur, akupressur, aromaterapi, ayurveda, functional food, healing, homeopati, hypnos, kinesiologi, kiropraktik, massage, meditation, naturpreparat, osteopati, shiatsu, traditionell kinesisk medicin och yoga. Somliga fokuserar på livskraft, andra på andlighet.

Vissa naturpreparat produkter kan påverka pågående cancerbehandling. Därför är det viktigt att patienter informerar sin läkare eller kontaktsjuksköterska om eventuell användning av komplementära behandlingar. Vården behöver också uppmärksamma patienternas användning av komplementera metoder för att få bättre kunskap om hur cancerpatienter hanterar sin livssituation.

National Center for Complementary and Alternative Medicine i USA ger följande råd till patienter:

1. Om du hos din vårdgivare fyller i formulär om vilka behandlingar och preparat du använder, tänk på att alltid nämna eventuella komplementära behandlingsmetoder och preparat.
2. Berätta för din läkare/vårdgivare om alla behandlingar och preparat du använder – inklusive naturläkemedel och kosttillskott. De kan påverka din cancerbehandling. Ta gärna med lista till ditt vårdbesök.
3. Om du funderar på att använda någon komplementär behandlingsmetod, ställ frågor till din läkare eller sjuksköterska! Fråga om behandlingens säkerhet, effektivitet och eventuell påverkan på konventionella läkemedel.
4. Vänta inte på att din läkare ska ställa frågor om komplementär behandling, ställ frågor själv!

Källa:

1. Mayer M, Huñis M, Oratz R, Glonnon C, Spicer P, Caplan A, Fallowfield L. Liveing with metastatic breast cancer: a global patient survey, Commun Oncol. 2010;7:406-412

Delta i kliniska studier vid bröstcancer

För många kvinnor med bröstcancer innebär möjligheten att delta i studier där nya behandlingar prövas nytt hopp. Det gäller inte minst för kvinnor med spridd bröstcancer. Medicinska studier, där nya läkemedel prövas, är helt nödvändiga för att få fram bättre behandlingar. Det kan handla om nya läkemedel, eller olika nya kombinationer av läkemedel för att utvärdera om de har bättre effekt. Patienter som deltar i studier följs alltid extra noga genom provtagning, extra sjukhusbesök och annan uppföljning.

Det kan vara svårt att få information om vilka kliniska studier som pågår i Sverige, men ställ frågor till din läkare. Om du uppfyller kriterierna för att delta i en viss studie kan du begära att få komma till det sjukhus som genomför studien – din läkare skriver då en remiss.

Kliniska studier – vad vill läkarna ta reda på?

Det finns flera frågor de forskande läkarna kan vilja ha svar på i en läkemedelsstudie:

• Hur effektivt är läkemedlet mot just din typ av bröstcancer?
• Är det bättre eller sämre än andra läkemedel vid denna typ av bröstcancer?
• Vilka biverkningar har läkemedlet? Är de mildare eller svårare än hos andra läkemedel?
• Vilka doser är lämpligast?
• Hur fungerar läkemedlet i kombination med andra läkemedel?
• Hur påverkas patienternas livskvalitet?

Att ha bröstcancer och delta i en klinisk studie

Åtskilliga studier genomförs på de svenska sjukhusen. Som patient kan det hända att du tillfrågas om du vill delta i en studie. Men du kan också fråga själv, inte bara vilka studier som bedrivs på ”ditt” sjukhus, utan även på andra svenska sjukhus.

Många som erbjuds möjlighet att medverka i en medicinsk studie tycker att det är positivt. Det ger naturligtvis hopp om att man själv ska kunna dra nytta av en ny behandling, men det kan också kännas bra att bidra till den medicinska forskningen och kanske hjälpa andra.

Som deltagare i en studie kan det innebära att du får besöka sjukhuset oftare, genomgå några extra undersökningar eller följa vissa instruktioner. Det kan upplevas som litet besvärligt med extra besök, men också positivt att bli extra omhändertagen av intresserade läkare och sköterskor. Ofta finns det en särskild forskningssjuksköterska som håller kontakt med dig under hela studien. Det övergripande ansvaret har en cancerläkare på den klinik där studien genomförs.

Information och sekretess vid kliniska studier

Innan studien börjar blir du som deltagare noga informerad om vad det innebär att vara med och hur länge studien ska pågå. Då får du tillfälle att ställa frågor. Du får även skriftlig information, som du kan läsa hemma i lugn och ro. Där framgår exempelvis vilka prov som kommer att tas och vad som ska analyseras.

För deltagare i medicinska studier gäller samma sekretess som för alla andra patienter i svensk sjukvård. De uppgifter som samlas in registreras i formulär som förses med en kod men utan namn och personnummer. Bara den ansvarige forskningsledaren har tillgång till koden. Du har rätt att när som helst avbryta din medverkan, utan att behöva tala om varför du vill lämna studien.

Etisk prövning av kliniska studier

Varje ny studie måste godkännas av Läkemedelsverket och etikprövningsnämnden. Läkemedelsverket kontrollerar att studien är korrekt planerad och fyller alla uppställda säkerhetskrav. Etikprövningsnämnden ska dels bedöma förhållandet mellan eventuell risk och nytta för patienterna, dels att den information patienterna får om studien är korrekt och begriplig.

Kontrollgrupp vid kliniska studier

Syftet med en klinisk studie är ofta att jämföra ett nytt läkemedel med ett äldre läkemedel. Då får en grupp av deltagarna det nya läkemedlet och de övriga, den så kallade kontrollgruppen, det äldre läkemedlet eller ett overksamt läkemedel (placebo). Det kan också förekomma att läkemedel ges i olika kombinationer och i olika doser. Uppdelningen i grupper är nödvändig för att läkarna ska kunna jämföra effekten av respektive behandling.

Studierna är vanligen ”dubbelblinda”. Det innebär att varken du eller din läkare vet vilken behandling du får förrän studien avslutas och utvärderas. På så vis vill man undvika att resultatet påverkas.

Kliniska studier – finns det några risker?

Innan ett läkemedel har kommit så långt att det prövas på människor har det testats i laboratorier och i djurförsök. Resultaten analyseras och bedöms innan forskarna går vidare till nästa steg. De första undersökningarna på människor görs vanligtvis på friska frivilliga försökspersoner. Först därefter följer studier med frivilliga patienter.

Att utveckla nya läkemedel är en komplicerad och tidskrävande process. Tiden från det att forskarna identifierat en substans som kan vara intressant, till dess att ett nytt läkemedel är godkänt ligger på mellan tio och tolv år.

Om en substans bedöms som lovande testas effekt och säkerhet i kliniska studier i tre steg:

• Fas I: läkemedlet prövas på mellan 25 och 50 friska frivilliga personer.
• Fas II: läkemedlet prövas på mellan 100 och 200 personer med den aktuella sjukdomen.
• Fas III: läkemedlet jämförs med placebo (overksamt läkemedel) eller något annat läkemedel. (Placebostudier är ovanliga idag. Oftast jämför man med gängse behandling.) Mellan 500 och upp till 5 000 personer brukar ingå i sådana studier.

Sammantaget innebär det att riskerna med att delta i en klinisk studie är små. Patientskadeförsäkringen och/eller läkemedelsförsäkringen gäller alla patienter som deltar i studier.

Ofta genomförs också fas IV-studier som innebär att man efter att läkemedlet godkänts av myndigheterna följer upp hur det fungerar i den vardagliga vården.

Vissa studier kan pågå under flera år därför att man vill följa upp den långsiktiga effekten av en viss behandling.

Kliniska studier kan avbrytas

Om en studie visar att ett läkemedel inte lever upp till förväntningarna, till exempel att biverkningarna är för stora, kan studien avbrytas i förtid.

En studie kan också avbrytas i förtid om läkemedlets effekt är så bra att alla patienter bör få ta del av behandlingen, även de som ingår i kontrollgruppen. Man anser då att det är oetiskt att inte ge alla den nya behandlingen.

Källor:

Cancerfonden. Läkemedelsindustriföreningen