Fakta om blodpropp i ögat
Varje år drabbas omkring 4 500 personer i Sverige av en blodpropp i ögat, den näst vanligaste kärlsjukdomen i ögat. Men alla upptäcker inte att de drabbats. En så kallad retinal ventrombos visar sig i olika varianter, och skadar synen i olika stor utsträckning.
I ögat finns – precis som i resten av kroppen – olika blodkärl: vener (frånförande) och artärer (tillförande). Längst bak i ögats näthinna går de små venerna samman i större vener, och bildar ögats centralven. Denna leder blodet ut ur ögat tillsammans med synnerven.
En retinal ventrombos är en blodpropp i ett av näthinnans frånförande blodkärl. Den del av näthinnan som normalt dräneras av kärlet kan då drabbas av blodstockning, samt varierande grad av blödningar och svullnad. Just svullnad i gula fläcken är en stor orsak till synnedsättning till följd av en blodpropp i ögat. Proppen kan också orsaka varierande grad av syrebrist vilket är skadligt för ögat och synen.
Centralvenstrombos eller grenvenstrombos?
Det finns två typer av blodpropp i ögat; propp i en centralven (centralvenstrombos) eller propp i en grenven (grenvenstrombos). Vid centralvenstrombos sitter proppen i den centrala venen och en stor del av näthinnan påverkas. Vid grenvenstrombos sitter proppen längre ut i venträdet och en mindre del av näthinnan påverkas
Var är blodproppen vanligast?
Det är vanligare att drabbas av en blodpropp i en grenven än i en centralven, och man löper mindre risk för allvarliga komplikationer vid denna typ av propp. I många fall återhämtar sig faktiskt synförmågan helt eller delvis några månader efter en grenvenspropp. I vissa fall kan dock sjuka kärlnybildningar utvecklas som gradvis försämrar synen.
Blodpropp i ögat är vanligast hos personer över 60 år, men kan även drabba yngre personer. Riskfaktorer för att drabbas kan vara högt blodtryck, blodfettsrubbning, förhöjt tryck i ögat, diabetes och rökning.
Följderna av en blodpropp i ögat
Ögon som drabbats av en trombos i blodkärlen kan utveckla sjukliga så kallade kärlnybildningar, vilka medför en synförsämring. En centralvenstrombos leder inte sällan till svåra komplikationer. Både central- och grenvenstrombos kan till exempel leda till svullnad i gula fläcken, en vanlig orsak till synnedsättning. Det är av stor vikt att söka läkare direkt vid plötslig synförsämring. Det finns behandling.
Plötsligt synbortfall – ett allvarligt tecken
En blodpropp i ögat inträffar oftast nattetid och upptäcks genom plötsligt försämrad syn på det ena ögat. Skulle proppen äga rum i vaket tillstånd blir synen märkbart sämre under ungefär en timmes tid. Seendet blir dimmigt, men inte svart. Hur stor synförändringen blir beror på var i näthinnan blodproppen sitter. Synprognosen efter proppen beror både på vilken del av näthinnan som påverkats och hur stor skadan på vävnaden är. En vanlig orsak till bestående synnedsättning är svullnad i gula fläcken, som tidigare ofta varit svårbehandlat.