Fakta om diabetes och ögonsjukdom
4-5 % av Sveriges befolkning har diabetes, och mycket tyder på att diabetesförekomsten har ökat de senaste åren. Hos den äldre delen av befolkningen är diabetes ännu vanligare. Diabetesrelaterad ögonsjukdom är den vanligaste orsaken till synnedsättning som inte är medfödd eller beror på hög ålder.
Diabetes delas in i typ 1 (ungdomsdiabetes) och typ 2 (åldersdiabetes). De flesta fallen i Sverige (80–90 %) är av diabetes typ 2 och beror på att cellerna i kroppen har minskad känslighet för insulinets effekt, medans diabetes typ 1 beror på insulinbrist.
Diabetesrelaterad ögonsjukdom är den vanligaste orsaken till synnedsättning som inte är medfödd eller beror på hög ålder. Man räknar med att en tredjedel av alla personer med diabetes har någon form av näthinneförändring, och för en del av dessa är synen hotad. Efter 20 år med diabetes har cirka 90 procent av såväl typ 1 som typ 2 patienterna någon form av näthinneförändring, så kallad retinopati.
Skador på näthinnan
Retinopati, skador på näthinnan, är en vanlig konsekvens av diabetessjukdomen, men alla som har diabetes drabbas inte. Ärftliga faktorer och hur man skött sin diabetes kan spela in. Blodsockret bör hållas så nära normala värden som möjligt för att undvika skador på näthinnan. Om man har förhöjt blodtryck, höga kolesterolvärden eller röker, ökar risken för kärlförändringar ytterligare.
Makulaödem - skador på gula fläcken hotar synen
Retinopatin kan utvecklas och orsaka vätskeansamling och svullnad i gula fläcken – så kallat makulaödem. Makulaödem försämrar synskärpan i det centrala synfältet och är ett allvarligt tillstånd som kan orsaka betydande synnedsättning. Detta sker normalt över flertalet månader och är alltså en relativt långsam process. Är man i riskgruppen bör man vara extra uppmärksam på förändringar i synen, även över tid.
Kärlnybildning - allvarligt hot mot ögat
I ett senare, allvarligare skede av sjukdomen kan små blodkärl täppas till vilket leder till försämrat blodflöde och syrebrist i näthinnan. Kroppen försöker då kompensera detta genom att med tillväxtfaktorer stimulera bildandet av nya blodkärl (kärlnybildning, ibland även kallat kärlproliferation). De nybildade blodkärlen är dock svaga och brister lätt, vilket leder till blödningar i glaskroppen och en hastig synnedsättning. Förändringarna kan orsaka ärrvävnad som i en förlängning kan leda till ”dragning” på näthinnan och näthinneavlossning.