Fakta
Akut myeloisk leukemi (AML) är en cancersjukdom som leder till kraftig hämning av den normala blodbildningen i kroppen. Vid AML hindras utvecklingen av vissa vita blodkroppar (granulocyter eller monocyter) som bildas i benmärgen på grund av förändringar i deras arvsanlag (genetiska mutationer). Dessa omogna blodkroppar ansamlas i benmärgen där de stör och minskar produktionen av normala celltyper vilket kan leda till en rad olika komplikationer.1 I sällsynta fall kan det även ske ansamlingar av omogna blodkroppar utanför benmärgen.2 AML förkommer i ett antal varianter beroende på att sjukdomen kan ha sitt ursprung i flera olika förändringar i arvsanlaget i cellerna hos drabbade patienter.3
AML är ovanligt och drabbar cirka 350 personer i Sverige per år.4 Personer i alla åldrar kan få AML, men risken ökar med stigande ålder hos individer över 40 år. Som sjukdomens namn indikerar så har den ett snabbt förlopp och utan behandling avlider de flesta drabbade inom ett par månader.5 Med behandling går det dock att bli av med symptom, bromsa förloppet och hos vissa, framförallt yngre personer, även bota sjukdomen.6
De flesta som drabbas av AML är tidigare friska personer men hos en del utvecklas AML som följd av andra kroniska blodsjukdomar eller som komplikation efter tidigare behandling med cellgift eller strålning som påverkar celler under deras utveckling (sekundär AML).7 Risken att drabbas ökar vid långvarig eller väldigt kraftig exponering för cigarettrök, lösningsmedlet bensen eller joniserande strålning.8 Exempelvis har överlevare efter atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki 1945 drabbats av olika former av leukemi i större utsträckning än andra.9
Ärftlighet spelar en ytterst begränsad roll för risken att syskon och barn till AML-patienter ska utveckla sjukdomen.